tisdag 23 augusti 2016

Stopp för isolering av barn i häkte


Det sätt Sverige isolerar barn och unga i arrest och häkten är att jämställa med omänsklig och förnedrande behandling och har tidigare lett till mycket skarp internationell kritik. 
I går överlämnade häktes- och restriktionsutredningen sina förslag till inrikesminister Anders Ygeman. Utredningen föreslår att isolering av barn förbjuds i bemärkelsen att det införs i häkteslagen att han eller hon ska ha rätt till minst fyra timmars vistelse tillsammans med annan varje dag.

Barnombudsmannens granskning från 2013 av situationen för barn i arrest och häkte ledde till en intensiv debatt. Vår rapport diskuterades i riksdagens justitieutskott och den dåvarande ordföranden Morgan Johansson (numera som bekant justitieminister) kallade isoleringen av barn för ”en skam för Sverige”. Nu finns äntligen ett skarpt förslag om förbud mot isolering (och andra viktiga åtgärder för att minska restriktionsanvändningen och barnanpassa systemet) på bordet. Även om det är senkommet är det välkommet. I går diskuterade bland annat jag och Anders Ygeman förslagen i Studio Ett.
En översikt som en arbetsgrupp inom Åklagarmyndigheten lät ta fram för några år sedan visade att Sverige avviker från jämförbara länder genom det sätt som barn under 18 år systematiskt isoleras i arrest och häkte.

Sverige har vid upprepade tillfällen fått kritik från flera håll bland annat från FN:s barnrättskommitté och FN:s och Europarådets tortyrkommittéer för vårt sätt att bemöta och behandla barn som frihetsberövats misstänkta för brott. Denna kritik har politiker och ansvariga myndigheter tidigare inte tagit på tillräckligt stort allvar.
I Barnombudsmannens rapport konstaterade vi att Sverige regelmässigt utsätter frihetsberövade barn för isolering i 22 eller mer av dygnets 24 timmar och att det saknas tidsgränser för hur lång tid detta kan pågå. Det innebär att Sverige rutinmässigt utsätter frihetsberövade barn för det som FN:s specialrapportör mot tortyr anser kan likställas med ”tortyr eller grym, omänsklig, förnedrande behandling”. Enligt rapportören strider isolering av minderåriga mot artikel 16 i FN:s tortyrkonvention samt artikel 7 i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna.

Sverige är på många sätt en väl fungerande rättsstat men när det gäller barn har bristerna varit stora. Frihetsberövade barn behandlas inte som barn utan som vuxna. I arresten kan barn sitta isolerade upp till fyra dygn, i häktet på obestämd tid. Det kan ge starka och bestående skador på både den psykiska och fysiska hälsan för ett barn. Barnombudsmannen ser det som självklart att Sverige i linje med det förslag som häktes- och restriktionsutredningen nu lagt följer FN:s specialrapportör mot tortyrs krav och upphör att isolera barn under utredningstiden.
Att hållas isolerad kan allvarligt äventyra rättssäkerheten. Ångest och depression påverkar barnets möjlighet att genomföra meningsfulla samtal med sin försvarare och vid förhör.

Barnombudsmannen mötte och lyssnade på över trettio barn som var eller har varit isolerade. Deras berättelser var på många sätt samstämmiga. ”Man tappar verklighetsuppfattningen.”, ”Man blir konstig, kall och avstängd.”, ”Längtan efter familjen är det svåraste.”

I vår rapport från 2013 krävde Barnombudsmannen:
  • Frihetsberövande före rättegång ska ses som en sista utväg när det gäller barn
  • Säkerställ att statistik förs över bland annat antal insättningar av barn i arrest
  • Inför tidsgränser för arrest och häkte
  • Inget barn ska placeras i arrest i dess nuvarande utformning
  • Inget barn som misstänks för brott ska isoleras under utredningstiden
  •  Restriktioner ska individualiseras för barn
  • Alla barn ska ha tillgång till en offentlig försvarare från det första förhöret
  • Inrätta ett oberoende barnombud

Häktes- och restriktionsutredningen lägger nu förslag som även utöver isoleringsförbudet i mångt och mycket ligger i linje med det vi föreslog:
  • Det föreslås att kraven skärps för anhållande av barn. Synnerliga skäl ska krävas för att anhålla den som inte har fyllt 18.
  • Förslag om tidsfrister. Om den häktade var under 18 år när häktningsbeslutet verkställdes ska motsvarande tidsfrist vara tre månader. För fortsatt häktning efter tremånadersfristen krävs, i stället för synnerliga skäl, att det är absolut nödvändigt.
  • Den som är gripen eller anhållen och inte har fyllt 18 år får förvaras i polisarrest endast när det är absolut nödvändigt. (Normalt bör den som är under 18 år i stället förvaras under bevakning i ett förhörsrum eller liknande utrymmen, alternativt i ett rum på ett häkte.)
  • Säkerställa tillgång till offentlig försvarare. Om det finns risk för att en utredning onödigt fördröjs får åklagare, i avvaktan på rättens beslut, förordna offentlig försvarare för en misstänkt som är gripen eller anhållen. Beslutet ska snarast överlämnas till rätten för prövning.
  • Tuffare prövning av restriktioner. Domstolen bör endast ge åklagaren tillstånd att meddela en viss sorts restriktion om åklagaren kan visa att det, utifrån faktiska förhållanden i den aktuella utredningen, finns en konkret risk för att den misstänkte undanröjer något bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning, att det finns befogad anledning att tro att denna risk kan avta genom den begärda restriktionen, och att skälen för restriktionen uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.
Av våra förslag återstår huvudsakligen att inrätta ett oberoende barnombud för frihetsberövade barn samt att säkerställa statistik över barn som sätts i arrest (viktigt för att följa att förslagen i utredningen får effekt).

Rapporten Från insidan, barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte. ladda ner rapporten här.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar